Om det svarta hålet i livet och det i tjänstebilens golv.

Skjutdörren på sidan lossnar ur sitt spår och ramlar av varje gång man öppnar den för att hämta ny post. Eftersom jag lärt mig att trycka emot och samtidigt hålla lite avstånd när jag öppnar den klämmer jag nästan aldrig fingrarna längre, men det kan nog vara bra att åtgärda det innan någon sommarvikarie skall använda bilen.

Jo det stämmer, det var ett bra tag sedan jag skrev något. Ibland blir livet helt enkelt så stökigt och besvärligt att man har fullt upp med att klara av sånt som måste klaras av och därför inte riktigt får tid över för sånt man själv tycker är roligt. Men att vara människa är vad det är helt enkelt.

20190519_1330425836506786149030595.jpg

Precis som att min tjänstebil är vad den är. Bland annat blir hålet i bilens golv (om det nu kallas så?) allt större vilket skapar en del oro, men också nya möjligheter.

dSJ2YH0

Snart kommer jag kanske att kunna ha båda benen på marken och ta mig framåt på samma sätt som Fred Flintstone gör i sin stenåldersbil och därmed också sänka bränsleförbrukningen med 100 %. Det vore inte så dumt nu när man nyligen kom fram till att Postnord vill fortsätta ”sin höga omställningstakt för att möta omvärldsförändringarna och därför anser att det är dags för nytt ledarskap.” Den avgående vd:n Håkan Eriksson vars ledarskap inte längre var bra nog fick ungefär 18 miljoner (med pensionsavsättningar inräknat) för att inte jobba kvar, så det finns lite hål att stoppa pengarna i antar jag.

Men skulle det trots allt bli några kronor över har jag lämnat in en liten önskelista på sådant som skulle vara bra att få åtgärdat på den Fiat Fiorino jag kör i tjänsten om dagarna:

1.) Motorlampan lyser. Bilen växlar inte upp ordentligt och det hörs ett mystiskt blåsljud när man gasar, liknande det som uppstår när man tar första tramptagen på en motionscykel. Samma problem har visserligen åtgärdats förut men återkommer alltid efter ungefär en månad. 

2.) Bilen låter väldigt mycket som en litauisk fiskebåt från 1930-talet när man backar. Boende på och kring postrundan har upprepade gånger framfört klagomål på oljudet och en har hjälpsamt (eller möjligen i desperation) tipsat om att det troligen är någon ventil som är trasig.

3.) Skrikande och gnisslande ljud uppstår vid inbromsning. Jag brukar sällan köra på barn eller djur så det troligaste är väl att bromsbeläggen (det som eventuellt finns kvar av dem) behöver bytas ut.

4.) Lampan för byte av motorolja blinkar. Jag har förstått att det mer är ett förslag än ett akut problem fram till att den slutar blinka och börjar lysa med fast sken. Men ändå.

5.) Glaskåpan till all bakre belysning på förarsidan är trasig. Det verkar även som att lampan för blinkers på samma ställe inte riktigt fungerar eftersom andra trafikanter ibland blänger på mig så där surt som man brukar göra när man ligger bakom en BMW som byter fil.

6.) Tack och lov har jag fortfarande lite rörlighet kvar i nacken vilket är till stor hjälp eftersom sidospeglarna på bägge sidor inte längre går att justera.

7.) Kofångaren/plastskyddet fram är trasigt och skrapar i marken. Det är inget stort problem för tillfället eftersom det skrapljudet överröstas av ljudet från de utslitna bromsbeläggen.

8.) Skjutdörren på sidan lossnar ur sitt spår och ramlar av varje gång man öppnar den för att hämta ny post. Eftersom jag lärt mig att trycka emot och samtidigt hålla lite avstånd när jag öppnar den klämmer jag nästan aldrig fingrarna längre, men det kan nog vara bra att åtgärda det innan någon sommarvikarie skall använda bilen.

9.) Stjärtvärmen i förarsätet har inte fungerat sedan 2015, men nu är sommaren snart här så det är ingen brådska med att åtgärda det längre.

10.) Termometern för utetemperatur visar alltid 13 plusgrader när det är varmt ute eller 3 minusgrader när det blir lite kallare. Det är så klart också ett lyxproblem, det finns andra sätt att stilla sin nyfikenhet på här i livet.

20190112_155011-01481611177771584168.jpeg

Som sagt, det vore inte så dumt att få de här små detaljerna åtgärdade. Och även om jag inte är den som gapar över mycket så kanske man så småningom kan börja drömma lite försiktigt om en ny tjänstebil också. När utgiftsposterna för avgångsvederlag putsats till en aning vill säga.

Författare: grufstugan

Förvärvsarbetande statlig brevbärare och impulsläsare, som trevande börjat utforska livet som torpare genom att ta en imaginär examen inom motorsågande enbart med hjälp av Youtube. Dessutom oväntat fader till en välartad son ganska sent i livet och därtill nästan helt oförtjänt gift med en kvinna som utan att tveka kallar sig min fru.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s